En av de främsta anledningarna till denna polarisering är den historiska klyftan mellan olika ideologier.

Politiska partier bildas utifrån en uppsättning övertygelser och principer som ofta representerar dessa olika åsikter. Detta leder till en tydlig klyfta inom det politiska landskapet. Till exempel kan den ena parten tro på en mer laissez-faire inställning till ekonomin, medan den andra kan förespråka mer statlig intervention. Dessa grundläggande skillnader i trossystem skapar en skarp kontrast och leder ofta till en polariserad politisk miljö.

Dessutom kan medias roll inte underskattas när man diskuterar politisk polarisering. Medier vänder sig ofta till specifika politiska ideologier, vilket ytterligare kan fördjupa klyftan. Konservativa butiker kommer sannolikt att presentera nyheter med en konservativ partiskhet och liberala butiker med en liberal partiskhet. Detta förstärker inte bara tittarnas existerande övertygelse utan framställer också ofta den motsatta ideologin i ett negativt ljus och bidrar därmed till den politiska klyftan.

Sociala frågor, som aborträtt, vapenkontroll, immigration och sjukvård, bidrar också väsentligt till politisk polarisering. Individer och partier ansluter sig till olika ståndpunkter i dessa frågor. Dessa djupt personliga och ofta känslomässiga frågor skapar en ytterligare klyfta mellan befolkningen och de politiska partierna.

Slutligen främjar strukturen av det nuvarande politiska systemet, särskilt i länder med ett tvåpartisystem som USA, ofta polarisering. Detta beror på att systemet i sig främjar konkurrens mellan två olika ideologier. Valens vinnare-tar-allt-karaktär innebär ofta att moderata åsikter försvinner och den politiska diskursen blir en kamp av ytterligheter.

Sammanfattningsvis uppstår politisk polarisering från en kombination av historiska ideologiska skillnader, medieinflytande, sociala frågor och själva strukturen i det politiska systemet. Det är en komplex fråga utan enkla lösningar och kräver förståelse och dialog för att överbrygga klyftan.